Mårtagården
Mårtagården är en sk kaptensgård som vittnar om en storhetstid för bondeseglationen på Onsala i slutet på 1700-talet.
Efter en lyckad resa till Madeira och Medelhavet uppförde Lars Jönsson Ryberg 1780 en ståndsmässig gård som vi alltjämt kan uppleva.
I sin bok " Under samma himmel" berättar Stig Tornehed bl a om människorna som bebott gården fram till våra dagar.
Knut Larsson, den siste brukaren på gården, testamenterade 1961 Mårtagården och Apelhögen i Onsala till en stiftelse som bär hans och hustruns namn: Knut och Tora Larssons stiftelse Mårtagården. Det är fortfarande stiftelsen som förvaltar de två gårdarna med marker.
För information om guidade turer och kulturevenemang, besök Mårtagårdens egna webbplats www.martagarden.se.
Mårtagården är från 1700-talet
De två 1700-talsgårdarna med sina omgivande marker utgör en lunga i ett annars tätbebyggt område. Den bäst bevarade av de två kaptensgårdarna är Mårtagården, vars bostadshus och stora uthuslänga uppfördes 1780 av skepparen Lars Jönsson Rydberg och hans hustru Anna Britta Hansdotter. 1879–80 genomfördes en del ombyggnader av dåvarande ägaren Andreas Cullberg och Mårtagården fick sitt nuvarande utseende med tre längor kring en gårdsplan. Tidigare hade den som brukligt varit helt kringbyggd. Gårdsbebyggelsen är sedan 1982 skyddad som byggnadsminne enligt kulturminneslagen. Boningshusets interiör är närmast intakt och visas för grupper och vid andra arrangemang sommartid.
Apelhögen är den första gården på vänster hand efter parkeringen. Denna har nu stiftelsen uthyrd. Boningshuset uppfördes 1780, samma år som Mårtagårdens, av sjökaptenen Johannes Pettersson. Även denna gårdsanläggning bestod tidigare av fyra längor samlade kring en stensatt gårdsplan. Den nuvarande ladugården byggdes 1893 efter en brand som ödelagt de tidigare ekonomibyggnaderna. Den siste sjökaptenen på Apelhögen var Nicolaus Wickman (1837–1909), gift med Josephine Andersson. Sonen Gottfrid, som hade emigrerat till Kalifornien, förvärvade gården och köpte till granngården Mårtagården. 1921 köptes dessa av bröderna Knut och Thorsten Larsson.